Daniil Charms:
Om uppenbarelser och existenser I
Konstnären Michel Angelo satte sig på en hög med tegel, stödde huvudet i händerna och började tänka. Då kom det förbi en tupp som tittade på konstnären Michel Angelo med sina runda, guldgula ögon. Den tittade utan att blinka. Här lyfte konstnären Michel Angelo huvudet och fick syn på tuppen. Tuppen såg inte bort, blinkade inte och rörde inte på stjärten. Konstnären Michel Angelo sänkte blicken och märkte att något sved i ögonen. Konstnären Michel Angelo gned sig i ögonen med händerna. Men tuppen stod inte längre kvar, den stod inte kvar utan gav sig av, gav sig av bakom en lada, bakom en lada till hönsgården, till hönsgården till sina hönor.
Och konstnären Michel Angelo reste sig från tegelhögen, borstade bort det röda tegeldammet från byxorna, slängde livremmen åt sidan och gick till sin fru.
Och konstnären Michel Angelos fru var jättelång, lika lång som två rum.
På vägen träffade konstnären Michel Angelo Komarov, tog honom i armen och skrek: "Titta!"
Komarov tittade och fick se ett klot.
- Vad är det?, viskade Komarov.
Och från himlen kom ett dån: "Det är ett klot"
- Vad då för ett klot?, viskade Komarov.
Och från himlen kom ett dån: "Ett klot med slät yta!"
Komarov och konstnären Michel Angelo satte sig i gräset, och där satt de i gräset som svampar. De höll varandra i händerna och tittade på himlen. Och på himlen avtecknade sig en jättelik sked. Vad skulle det här betyda? Ingen vet. Folk sprang och låste in sig i husen. De reglade både dörrar och fönster. Som om det skulle hjälpa. Ingalunda! Inte hjälper det.
Jag minns 1884 då en vanlig komet visade sig på himlen, stor som en ångbåt: Det var verkligen ruskigt. Men det här: en sked! Vad är en komet jämfört med en sådan uppenbarelse.
Regla fönster och dörrar!
Som om det skulle hjälpa? Inte kan man skydda sig från himmelska uppenbarelser med en bräda.
I samma hus som jag bor Nikolaj Ivanovitj Stupin. Han har en teori om att allt är rök. Enligt min åsikt är inte allt rök. Kanske det inte finns någon rök heller. Kanske det inte finns någonting. Det enda som finns är kategorier. Och kanske det inte finns några kategorier heller. Svårt att säga.
Det sägs att det fanns en konstnär som iakttog en tupp. Han tittade och tittade och kom fram till att tuppen inte existerade.
Konstnären sade detta till sin vän och vännen satte igång att skratta. Vadå?, sade han, vadå existerar inte? Den står ju där och jag ser den tydligt, sade han.
Den store konstnären sänkte då sitt huvud och som han stod, satte han sig på en tegelhög.
© Översättning Åke Zimmermann