Daniil Charms:
Snickaren Kusjakov
Det var en gång en snickare. Han hette Kusjakov. En gång gick han hemifrån och begav sig till boden för att köpa trälim.
Det var töväder och på gatan var det mycket halt.
Snickaren gick några steg, halkade till, föll och slog upp pannan.
-Äsch!, sade snickaren, reste sig, gick till apoteket, köpte ett plåster och plåstrade om pannan.
Men när han hade gått ut på gatan och tagit några steg, halkade han till igen, föll och slog sönder näsan.
-Tusan!, sade snickaren, gick till apoteket köpte ett plåster och plåstrade om sin näsa.
Sedan gick han ut på gatan igen, halkade till igen, föll och slog upp kinden.
Han fick lov att gå till apoteket igen och plåstra om kinden med ett plåster.
- Hör ni, sade apotekaren till snickaren, ni ramlar och slår er så ofta att jag föreslår att ni köper några stycken plåster på en gång.
- Nej, sade snickaren, nu ramlar jag inte mer!
Men när han gick ut på gatan halkade han till igen, föll och slog upp hakan.
- Nedrans halka!, skrek snickaren och sprang till apoteket igen.
- Nå, där ser ni, sade apotekaren, nu föll ni igen.
- Tyst, skrek snickaren, jag vill inte höra mer. Ge hit ett plåster!
Apotekaren gav honom ett plåster. Snickaren plåstrade om sin haka och sprang hem.
Men hemma kände de inte igen honom och släppte inte in honom i lägenheten.
- Det är Kusjakov, snickaren, skrek han.
- Berätta nåt mer!, svarade man inifrån lägenheten och låste dörren med hasp och kedja.
Snickaren Kusjakov stod en stund i trappen, spottade och gick ut på gatan.
© Översättning Åke Zimmermann