Daniil Charms:
Kassörskan
Masja hittade en svamp, ryckte upp den och tog den till marknaden. På marknaden slog de Masja i skallen och lovade dessutom ge henne på benen. Masja blev rädd och sprang sin väg.
Masja sprang till kooperativet och tänkte gömma sig där bakom kassan. Men föreståndaren fick syn på Masja och sade: "Vad är det du har i handen?" Masja sade: "En svamp." Föreståndaren sade: "Du var mig en rask en! Vill du, så ordnar jag en plats åt dig!" Masja sade: "Det menar du inte." Föreståndaren sade: "Det gör jag visst." Och han anställde Masja till att veva kassaapparaten.
Masja vevade och vevade och plötsligt dog hon. Polisen kom, skrev protokoll och dömde föreståndaren att betala 15 rubel i böter.
Föreståndaren sade: "Men vad är böterna för?"
Polisen sade: "För mordet". Föreståndaren blev rädd, betalade genast böterna och sade: "Bara ni genast bär iväg den här döda kassörskan".
Men en expedit från fruktavdelningen sade: "Nej, det är inte sant, hon var inte kassörska. Hon bara vevade kassaapparaten. Kassörskan sitter där borta." Polisen sade: "Oss gör det detsamma. Har vi fått order att bära bort kassörskan, så bär vi bort henne också."
Polisen gick fram mot kassörskan. Kassörskan lade sig på golvet bakom kassan och sade: "Jag följer inte med" Polisen sade: "Varför inte det då, fjolla?" Kassörskan sade: "Ni tänker begrava mig levande."
Polisen försökte lyfta kassörskan från golvet men de kunde omöjligt få upp henne eftersom kassörskan var väldigt tjock.
- Hugg i benen, sade expediten från fruktavdelningen.
- Nej, sade föreståndaren, den här kassörskan har gjort tjänst hos mig som hustru, och därför ber jag er att inte blotta henne nedtill.
Kassörskan sade: "Hör ni det? Understå er inte att blotta mig nertill."
Polisen tog kassörskan under armarna och släpade ut henne ur kooperativet.
Föreståndaren sade åt expediterna att ställa affären i ordning och sätta fart på handeln.
- Och vad gör vi med den döda här då?, sade expediten från fruktavdelningen och pekade på Masja.
- Götapetter, sade föreståndaren, nu har vi allt rört till det! Ja, det är så sant, vad ska vi göra med den döda?
- Och vem ska sitta i kassan?, frågade expediten. Föreståndaren tog sig med händerna för huvudet. Han stötte med knäet omkring några äpplen på disken och sade: "Vi har fått en skandal på halsen."
- En skandal, sade expediterna i kör.
Föreståndaren kliade plötsligt sin mustasch och sade: "He, he! Mig får man inte så lätt på fall. Vi sätter den döda i kassan. Kanske folk inte ens kommer att märka vem som sitter i kassan."
Den döda placerades i kassan och en cigarett klämdes fast mellan tänderna för att hon skulle se mer levande ut, och för ännu större trovärdighet lät man henne hålla svampen i handen.
Den döda satt i kassan som om hon vore levande, fast ansiktsfärgen var väldigt grön, och ena ögat var öppet, och det andra helt stängt.
- Det gör inget, sade föreståndaren, det funkar.
Folk dunkade redan på dörrarna, man var upprörd: Varför öppnade inte kooperativet? Speciellt en fru i sidenkappa hade kommit loss med skrikandet; fäktade med galonkassen och siktade med klacken mot dörrhandtaget. Och bakom henne stod en gumma med ett örngott på huvudet, skrek, svor och kallade föreståndaren charlatan.
Föreståndaren öppnade dörrarna och släppte in folket. Folket sprang ögonblickligen till köttavdelningen och sedan till det ställe där det såldes socker och peppar. Gumman gick direkt till fiskavdelningen, men på vägen slängde hon ett öga på kassörskan och stannade upp.
- Herre Jesus, sade hon, Gud bevare oss!
Och frun i sidenkappan hade redan besökt alla avdelningar och satte fart mot kassan. Men så fort hon fått ögonen på kassörskan stannade hon och stod tyst och tittade. Expediterna tystnade också och tittade på föreståndaren. Och föreståndaren kikade fram bakom disken och inväntade vad som komma skulle.
Frun i sidenkappan vände sig mot expediterna och frågade:
- Vem är det ni har i kassan?
Men expediterna teg för de visste inte vad de skulle svara.
Föreståndaren teg också.
Nu sprang det till folk från alla håll. På gatan var det redan en hop. Gårdskarlarna dök upp. Det hördes visslingar. Kort sagt, en riktig skandal.
Hopen hade kunnat stå vid kooperativet minst till kvällningen. Men någon sade att en gumma höll på att ramla ut genom fönstret vid Fonarnyj-gränden. Då glesnade hopen invid kooperativet eftersom många gick över till Fonarnyj-gränd.
© Översättning Åke Zimmermann