Daniil Charms:
En dålig människa
Senka klippte till Fedka på käften och gömde sig under en kommod.
Fedka fick tag på Senka under kommoden med en eldgaffel och slet av honom högra örat.
Senka vred sig ur Fedkas grepp och sprang med sitt avslitna öra i händerna till grannarna.
Men Fedka hann ifatt Senka och drämde en sockerskål i skallen på honom.
Senka föll och dog, tycktes det.
Då packade Fedka sina saker i en väska och for till Vladivostok.
I Vladivostok blev Fedka skräddare, det vill säga, han blev ingen riktig skräddare, för han sydde bara damunderkläder, främst pantalonger och bysthållare. Damerna var inte blyga för Fedka. De lyfte upp sina kjolar mitt framför honom och Fedka tog mått på dem. Fedka fick, som man säger, se sig mätt på syner.
Fedka var en dålig människa.
Fedka var Senkas mördare.
Fedka var en vällusting.
Fedka var ett matvrak, för varje kväll åt han tolv kotletter. Magen blev så stor på Fedka att han gjorde sig en korsett som han började bära.
Fedka var en samvetslös människa: han tog pengar från barn som han mötte på gatan, han satte krokben för gamla gubbar och skrämde gamla tanter genom att lyfta armen mot dem, och när den uppskrämda tanten satte av åt sidan, låtsades Fedka som om han hade lyft armen bara för att klia sig i huvudet.
Det slutade med att Nikolaj gick fram till Fedka, gav honom på käften och gömde sig under ett skåp.
Fedka fick tag på Nikolaj under skåpet med en eldgaffel och slet isär munnen på honom.
Nikolaj sprang till grannarna med sin isärslitna mun, men Fedka hann ifatt honom och slog honom med ett ölstop.
Nikolaj föll och dog.
Fedka samlade ihop sina saker och for från Vladivostok.
© Översättning Åke Zimmermann