Daniil Charms:
* * *
Käre Jakov Semjonovitj!
1. en man tog sats och slog huvudet i en smedja med sådan kraft att smeden lade släggan, som han höll i handen åt sidan, tog av sig sitt läderförkläde och gick, efter att ha strukit till håret med handflatan, ut på gatan för att se vad som hade hänt. 2. Här fick smeden se en man som satt på marken. Mannen satt på marken och höll sig för huvudet. 3. "Vad har hänt?", frågade smeden. "Oj!", sade mannen. 4. Smeden gick lite närmare mannen. 5. Vi avbryter berättelsen om smeden och den okände mannen och börjar en ny berättelse om fyra haremvänner. 6. Det var en gång fyra harembeundrare. De ansåg att det var trevligt att samtidigt ha åtta kvinnor var. De samlades om kvällarna för att resonera om haremlivet. De drack vin; de söp sig fulla; de föll under bordet; de spydde. Det var vidrigt att se på dem. De bet varandra i benen. De kallade varandra otrevliga saker. De kröp på sina magar. 7. Vi avbryter berättelsen om dem och börjar en ny berättelse om öl. 8. Det stod en tunna med öl och bredvid den satt en filosof och resonerade: "Den här tunnan är full med öl; ölet jäser och blir starkt. Och jag vandrar på överjordiska höjder med mitt förnuft, som jäser och stärker själen. Öl är en dryck som flyter i rummet och jag är en dryck som flyter i tiden. 9. När ölet är inneslutet i tunnan har det ingenstans att flyta. När tiden stannar, då reser jag mig. 10. Men tiden stannar inte och jag flyter oundvikligen. 11. Nej, det är nog bäst att ölet får flyta fritt, ty det strider mot naturens lagar att det står still." Och med dessa ord öppnade filosofen kranen till tunnan och ölet rann ut på golvet. 12. Nu är det nog berättat om öl; nu ska vi berätta om en trumma. 13. Filosofen slog på en trumma och skrek: "Jag frambringar ett filosofiskt oljud! Ingen behöver detta oljud, tvärtom stör det alla. Men om det stör alla betyder det, att det inte är av den här världen. Och om det inte är av den här världen så betyder det, att det är av den där världen. Och om det är av den där världen, tänker jag också frambringa det." 14. Filosofen slamrade länge. Men vi lämnar denna slamriga berättelse och övergår till den här tysta berättelsen om träd. 15. Filosofen promenerade under träden och teg för inspirationen hade övergivit honom.
© Översättning Åke Zimmermann